På väg hem från Stockholm nu. Sista turen dit innan augusti. Höstkollektionen hinner komma in innan det är dags igen.
Känner mig som en urkramad disktrasa, helt slut och färdig. Det är låååånga dagar/nätter med högt tempo när man är iväg. Men jag skulle inte vilja ha de ogjorda. Det är väldigt roligt att vara iväg också. Kommer dock hem till en som längtar mycket, ja inte pappa, inte Henke utan Alice. Ska bli skönt att komma hem. Har inte bara köpt saker till mig.
Nähä, nu ska jag luta mig tillbaka på tåget å chilla lite, har blandad musik i öronen men just nu Melissa Horn. Texter kan hon skriva, en vaggvisa nu typ
Jag grät och vi kysstes
fast jag borde ha bett dig att gå
och jag ska aldrig mer säga sanningen
till nån som saknar förmåga att förstå
Det är ljust snart, jag vet
men än så känns det kallt
och gissa vad du glömdeden hänger runt min hals
jag önskar att jag var en sånsom inte tänker alls
Vem lämnade vem
jag är inte över dig än
Som en bekant som hängt sig kvar
för att allting har gått bra
nu vill du vara vän med mig
men det vill inte jag
Det är vår och varmt
när du har hört vad jag har sagt
då är det du som går i solglasögon
och saknar nån du aldrig haft
Vem lämnade vem
jag är inte över dig än
Jaja, vaggvisan ersattes av Earthcrisses, inte alls samma sak....typ.
Kanske blir det en dejt med Anders på centralen i GBG, om detta tåget inte kört in all förlorad tid. Skönt med lite folk runt om i Sverige som man kan ordna en dejt med då :-)))
Vi hörsch när vi hörsch!!
