Hela vägen hem i snöovädret gnydde hon och, jag vet inte hur man ska beskriva det, men kurrade och ylade. Konstigt, Ich weiss, men så var det. Innan vi båda hamnade i soffan var vi ute och gick, busade i snön. Så när vi väl kom in var vi båda lika blöta och snöiga..... å trötta. Hade man kunnat se hennes kinder hade nog de varit lika rosiga som mina. Ljuvliga varelse, kan inte säga det nog ofta!!!
Imorgon åker vi hem till mamma och pappa. Har pratat med mamma idag, operationen har gått bra. Hon lät under omständigheterna pigg. Puss mamma, ses i morgon. Å pappa, du är inte glömd du heller....
