Saknad/tomhet
Saknad och tomhet kan beskrivas olika i olika situationer och av olika människor.
Om jag skulle beskriva dessa känslor så korfattat som möjligt så blir det med ett enda ord, ja eller namn snarare; ALICE. Vi lämnade henne i förgår och direkt när vi kom hem så kändes huset så tomt. Ingen som kryper upp i soffan/sängen jämte en och visar till tillit så som hon gör, ingen som visar så glatt att det är roligt att se en. Och när jag frågar Henke om han vill gå ut en sväng så grmtar han till svar, tillskillnad mot Alice som gick till ytterdörren direkt. Med risk för att låta helt kocko-bäng och att man borde låsa in mig på hispan, jag tror faktiskt att hon förstår vad jag säger ibland, ganska ofta faktiskt.
Ibland när man ligger på golvet och kelar med henne, eller hon ligger i mitt knä i soffan och jag pratar med henne så blinkar/flirtar hon med ett öga. Jag är helt säker på att hon fattar vad jag menar. Oavsett vilket, jag saknar henne något oerhört. Det är en lyx vi har att få låna henne eftersom vi pga jobb inte kan ha en egen vovve, men att en saknad kan bli så stor, det övergår mitt förstånd.
Återkommer en annan dag om sammanfattningen av Henkes 30-års dag. Han fyllde ju i tisdags men vi firade i månads med hans föräldrar och mina. Dagen innan blev vi bjudna på mat av min faster och farmor hos farmor i Halmstad.
Over and out!
