Carin- svikaren....Igår när jag kom hem var jag redan förvarnad om att Alice gnytt och ylat lite på dagen. Hon hade längtat efter mig. En härlig känsla samtidigt som det är en hemsk känsla att denna krabat ska gå och sukta så. Så när jag igår kom hem, ropade jag hej hej, möttes av en hund som först bara hälsade lite lätt och sedan gick. När jag väl kom ut i köket var det som om hon kom på att det var ju jag som kom hem. Hon hoppade, pussade, slickade och var helt galen. Hon kröp upp i knät på mig. Underbart att komma hem då!
Hur ska det då gå i kväll, när Carin - svikaren lämnar tillbaka henne till Kenneln (http://www.adores.se/)??? Jag har redan fruktansvärd ångest! Usch!! Det är INGETfel på kenneln, tolka det INTE så. Men jag kommer sakna "doggen" som pappa säger.... Jag har ju vant mig vid att ha denna lilla varelse efter mig hack i häl, så det är enbart av egoistiska skäl som jag känner mig som en svikare...
Nedan följer ett bildspel på Alice under denna helg...
Pusskalas när Alice nyss kommit till stugan.
Alice lär sig slicka på slicke-potten, i början tuggade hon.
Vår nya diskmaskin....(det var första och enda gången hon fått ngt i köket, jag är stolt över mig själv)
mormor Alice och barnbarn Zeb
Zeb
Alice + "farmor" Lena
En bild av dagen när Alice är hos oss.....
Nyfiken Alice
